Vad är en arbetsberedning?
Arbetsmiljöverket definierar arbetsberedning som detaljerad planering av hur ett enskilt arbetsmoment ska genomföras, där även hantering av arbetsmiljörisker ingår. Definitionen står både i föreskrifterna om projektering och byggarbetsmiljösamordning (AFS 2023:3, 1 kap. 4 §) och i kapitlet om byggnads- och anläggningsarbete (AFS 2023:13, 5 kap. 4 §).
Beredningen är inte samma sak som arbetsmiljöplanen. Planen gäller hela byggprojektet: byggarbetsmiljösamordnaren för projekteringen, Bas-P, upprättar den och Bas-U håller den uppdaterad under byggskedet (AFS 2023:3, 3 kap. 14 § och 4 kap. 29 §). Beredningen gäller ett moment – kanalisation i ett trapphus, en central som ska bytas, solceller på ett tak – och görs av företaget som ska utföra det. Den är inte heller en egenkontroll: egenkontrollen visar att arbetet blev rätt utfört, beredningen att det kan göras säkert.
Föreskrifterna har gällt i sin nya form sedan 1 januari 2025. Äldre mallar som hänvisar till AFS 1999:3 eller AFS 2001:1 bygger på upphävda föreskrifter, även om mycket av innehållet finns kvar.
Vad reglerna kräver
Ingen paragraf säger att en arbetsberedning ska hållas. Det är de allmänna råden som pekar ut den som sättet att uppfylla kraven inför ett enskilt moment. Kraven själva är bindande:
| Krav och var det står | Vad det betyder för beredningen |
|---|---|
| Bedöm riskerna när arbetet ändras – skriftligtAFS 2023:1, 11 § | Ett nytt moment, en ny metod eller nya förutsättningar kräver en riskbedömning. Den ska alltid dokumenteras skriftligt och visa vilka riskerna är och om de är allvarliga. |
| Skriftliga instruktioner vid allvarliga riskerAFS 2023:1, 10 § | Visar riskbedömningen att en risk är allvarlig – vanligt vid arbete på höjd eller nära spänningsförande delar – ska det finnas en skriftlig instruktion. Beredningen är ett naturligt ställe för den. |
| Instruera och förvissa dig om att alla förståttAFS 2023:13, 5 kap. 8 § | Det räcker inte att dela ut ett papper. Gå igenom momentet muntligt, på ett språk alla förstår, och se till att det gått fram. |
| Lämna uppgifter till Bas-UAFS 2023:13, 5 kap. 5 § | Arbeten med särskild risk, risker ert arbete orsakar för andra på bygget och risker som kan lösas genom samordning ska meddelas byggarbetsmiljösamordnaren. |
| Klartecken innan ni börjarAFS 2023:3, 4 kap. 12 § | Bas-U ger klartecken innan ni börjar arbeta i projektet första gången. En planerad åtgärd mot riskerna kan vara en inplanerad arbetsberedning. |
| Planera elsäkerheten före arbetetHandboken om elektrisk fara (2023) | Hur arbetet ska utföras, vilka skyddsåtgärder metoden kräver och vem som ser till att de vidtas. Att följa SS-EN 50110-1 är ett sätt att uppfylla kraven. |
Många beställare och kontrakt kräver dessutom att arbetsberedningar hålls och protokollförs inför varje nytt moment. Bas-U ska se till att entreprenörernas arbete kontrolleras, och de allmänna råden nämner kontroller av arbetsberedningar som ett sätt (AFS 2023:3, 4 kap. 20 §).
Arbeten med särskild risk
Föreskrifterna räknar upp tretton slags arbeten med särskilda arbetsmiljörisker. Åtgärderna mot dem ska beskrivas i arbetsmiljöplanen (AFS 2023:3, 11 kap. 12 §). För en elfirma gäller det oftast arbete där man kan falla två meter eller mer, arbete i närheten av högspänningsledningar och arbete där fordonstrafik passerar. Planeras arbetsberedningar in för sådana moment bör det av arbetsmiljöplanen framgå hur man tar del av dem.
Vad beredningen bör innehålla
Utgå från momentet, inte från en mall. Det här bör framgå:
- Momentet och platsen. Vad som ska göras, var och när – och vilka andra som arbetar på samma ställe. Olika moment får inte utföras samtidigt på samma plats så att det uppstår risk (AFS 2023:13, 5 kap. 7 §).
- Metod och utrustning. I vilken ordning arbetet görs och med vilka verktyg, lyfthjälpmedel, ställningar eller liftar.
- Riskerna. För dem som utför momentet och för andra på bygget, till exempel buller, damm, fallande föremål eller en öppen schakt. Vid elarbete: de elektriska riskkällorna på platsen.
- Åtgärderna. I första hand att ta bort risken vid källan, sedan skydd, instruktioner och personlig skyddsutrustning (AFS 2023:1, 13 §, allmänna råd). Vid arbete på en frånkopplad anläggning även spänningsprovningen och hur den hålls spänningslös så länge arbetet pågår.
- Underlaget. Ritningar, scheman och anläggningsinnehavarens regler och rutiner. Stämmer underlaget inte med verkligheten behöver det klaras ut innan arbetet börjar.
- Vem som ansvarar för vad. Vem som leder arbetet och vem som ser till att skyddsåtgärderna faktiskt vidtas.
- Kontrollerna. Vad som kontrolleras under och efter momentet. Egenkontrollerna för kvaliteten hör hit, men är inte samma sak som beredningen.
- Kvittensen. Vilka som var med, när genomgången hölls och att de har förstått. Namnteckningarna är det enklaste beviset.
Vem ska vara med?
- Den som leder arbetet håller genomgången och svarar för att den blir av innan momentet startar.
- Alla som ska utföra momentet – även inhyrda. Den som hyr in arbetskraft ska vidta de skyddsåtgärder som behövs i arbetet (arbetsmiljölagen 3 kap. 12 §).
- Skyddsombudet ska delta när nya eller ändrade arbetsmetoder planeras (6 kap. 4 §). Bjud in ombudet till beredningar av nya eller riskfyllda moment.
- Bas-U vid riskfyllda moment. Arbetsmiljöverket skriver att det kan vara bra att Bas-U deltar i arbetsberedningar, för att säkerställa att riskerna har identifierats.
- Underentreprenörer har eget arbetsgivaransvar. Arbetar de i samma moment är det praktiskt att ta med dem i samma genomgång – det som berör flera samordnar Bas-U.
När görs den om?
När förutsättningarna ändras: en annan metod, en ny lift, någon ny i laget eller en anläggning som inte ser ut som på ritningen. Föreskrifterna kräver en ny bedömning när ändringar planeras (AFS 2023:1, 11 §). För rutinarbete där riskerna och rutinerna redan är fastställda är behovet av en fullständig ny bedömning inför varje arbete mindre, men ni behöver regelbundet kontrollera att förutsättningarna inte har ändrats (handboken om elektrisk fara, avsnitt 4.3.3).
Så hjälper Projektkollen
I Projektkollen hålls arbetsberedningen där jobbet ska göras, med telefonen i handen:
- Beredningen förifylls ur ett bibliotek med 15 moment, bland dem kanalisation och brandtätning, centraler och solceller. Metod, risker och kontroller står där – stryk det som inte gäller och lägg till det som saknas.
- Deltagarna föreslås ur projektets resursplanering, så även inhyrda och underentreprenörer kommer med.
- Laget kvitterar på telefonen, eller via en kvittenskod som gäller i tolv timmar, utan att logga in.
- Momentets start och genomgångens datum står bredvid varandra, och moment utan beredning listas sist på projektet.
- Ändras förutsättningarna öppnas beredningen för en ny genomgång. Den förra omgångens kvittenser finns kvar.
Projektkollen avgör inte om en beredning räcker för riskerna i ert arbete. Det gör ni.
Källor
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (10, 11 och 13 §§)
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning, ändrad t.o.m. AFS 2024:1 (1 kap. 4 §, 3 kap. 14 §, 4 kap. 12, 20 och 29 §§, 11 kap. 12 §)
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:13 om risker vid vissa typer av arbeten, 5 kap. Byggnads- och anläggningsarbete, ändrad t.o.m. AFS 2025:8 (4, 5, 7 och 8 §§)
- Arbetsmiljöverket: Bas-U
- Arbetsmiljölagen (1977:1160), 3 kap. 12 § och 6 kap. 4 §
- Elsäkerhetsverket och Arbetsmiljöverket: Arbete vid risk för elektrisk fara (handbok, 2023). Handboken hänvisar till AFS 2001:1, som sedan 1 januari 2025 är ersatt av AFS 2023:1.
Guiden är en sammanfattning, inte juridisk rådgivning. Det är lagen och föreskrifterna som gäller. Senast granskad 7 oktober 2026.